Cornelius Cruys (Niels Olsen) föddes 1655 i Stavanger. Redan som tonåring tog han värvningen i Holländska flottan och flyttade till Amsterdam. En duktig sjöman gjorde en lysande karriär genom sina resor till Amerika, Asien och Europa.

1697 tog hans liv en väldigt oväntad vändning. Rysslands tsar Peter den Store besökte Holland för att värva duktiga befälhavare och ingenjörer. Cornelius tackade ja till erbjudandet och inom ett år flyttade till Ryssland som vice-amiral för den ryska flottan.

I Ryssland lyckades han rusta upp tiotals örlogsfartyg endast på några få månader vilket räknades som en omöjlig uppgift. 1702 reste han till ryska staden Arkhangelsk som på den tiden var den viktigaste hamnen i Ryssland. Svenskar hade planerat ett anfall mot staden och hans uppgift var att förbereda förvaret. Det gjorde han så bra att svenskar aldrig vågade genomföra sina planer.

1704 försvarade han ön Kotlin utanför St. Peterburg från den svenska invasionen. Han förde befälet över alla ryska örlogsfartyg och landstrupper. 

Samma år utnämndes han till den förste i historien överbefälhavaren för den ryska östersjöflottan. Det är väldigt symboliskt att det var just en norrman och inte ryss som fick den tjänsten. Det faktumet säger väldigt mycket om hur Peter den Store prioriterade kunskap och tapperhet framför nationalitet och släktbanden. 

 Cornelius Cruys avled och begravdes i St. Petersburg 1727. Till minnet av honom finns det en gata i staden Taganrog. Det finns också ett monument i hans hemstad Stavanger. 

Många tror att det var Peter den Store som hade besegrat svenskar för första gången. Det stämmer inte. Redan 1240 fanns det en annan man som satte stopp för svenskarnas expansion i Östeuropa.

I mitten av 1200-talet fortsatte svenskarna erövringen av nuvarande Finland. Kungen Birger Jarl hade även planer att säkra mynningen av floden Neva som sjövägen ledde till Konstantinopel. Det landet tillhörde ryska staden Novgorod som visade sig vara en svårare motståndare än finska stammar. 

Svenska befälhavare räknade med att Novgorod var upptagen i kriget mot mongolerna och inte hade tid att samla en stor arme. Hela operationen skulle bli en stor överraskning för oförberedda ryssar. Tiotals båtar seglade av mot den ryska kusten. Dock var det svenskar som blev tagna på sängen. 

Ryska truppen leddes av fursten Alexander Jaroslavovich. Han taktik var att agera direkt utan att vänta på förstärkningar. Alexander samlade alla som han hade och anföll trötta sovande svenskar morgonen efter landstigningen. Svensk arme krossades utan större motstånd.

För sin djärvhet fick Alexander hederstiteln Nevskij. Endast två år senare besegrade Alexander Nevskij tyska och danska riddare i ett annat historiskt slag som hade eliminerat hotet från väst. Alexander Nevskij är helgonförklarad i Ryssland. Han är även skyddshelgon för staden St. Petersburg. 

Det är väldigt oklart om Ryssland hade någon officiell flagga innan mitten av 1600-talet. Behovet att identifiera sig själv kom tillsammans med utbyggnaden av örlogsflottan som började när ryssar slogs sig fram till Östersjön.

 Den första kända ryska flaggan hissades över det första ryska krigsfartyget ”Orjol” (Örnen) 1667. Den tillverkades enligt order från tsaren Aleksej Michajlovitj och skulle efterlikna andra flaggor som fanns i regionen (Svenska, Danska, Brittiska och Holländska). 

 Trikoloren vit, blå och röd kom tillsammans med Rysslands landsfader Peter den Store. Den flaggan hissades för första gången den 6 augusti 1693. Enligt många forskare och historiker tog han flaggan från skeppet ”Orjol” och klippte ut den vänstra delen av den. På så sätt fick han fram tre horisontella linjer i vit, blå och röd. 

 Trikoloren blev Rysslands officiella flagga. Dock hade Peter den Store skapat en annan flagga som skulle användas av krigsmarinen. Trikoloren användes av handelsflottas och i officiella sammanhang. 

 1858 formades en ny trikolor i färger svart-gul-vit. Den kompilationen kallades för ryska statsvapens färger. Den hade samma kulörer som Österrikes/Tysklands flagga. Kungahusen i Ryssland och Österrike var tätt besläktade och denna färgkombination skulle symbolisera släktbanden.  Denna trikolor har även kallats för Ryska Imperiets flagga och samexisterade under lång tid tillsammans med vit-blå-röda varianten.

 När den siste ryske tsaren Nikolaj II skulle krönas lyftes upp frågan om vilken flagga skulle användas egentligen. Beslutet har fattats till fördel av vit-blå-röda trikoloren som också blev den sista officiella flaggan innan revolutionen.

Efter revolutionen blev Ryssland en del av Sovjet och fick en ny flagga som efterliknande Sovjets men hade en blå vertikal linje. 

 Efter Sovjets fall blev den historiska trikoloren återigen aktuell. Den 22 augusti 1991 beslutade man att återinföra vit-blå-röda flaggan som officiell symbol för Ryska Federationen. Samtidigt tog man tillbaka krigsmarinens flagga som Peter den Store hade skapat. Den svart-gul-vita trikoloren används numera av ryska nazister och nationalister. 

 Ett mycket intressant faktum är att många slaviska länder har adopterat den ryska flaggan och färgkombinationen i sina egna nationella flaggor. Bland dem är Serbien, Slovenien, Kroatien, Bulgarien och Montenegro. Vanligtvis gjordes det som en hyllning till Ryssland och ryska trupper som hade försvarat och befriat dessa länder från Turkiets ockupation.  Serbiens president Boris Tadić förklarade ursprungen till Serbiens flagga med följande ord : ”På himlen – Gud, på jorden-Ryssland”.

Den ryska folkdräkten började ta sin form någon gång på 1200-1300 talet. Utvecklingen skedde samtidigt med andra slaviska nationer som vitryssar och ukrainare. Därför finns det en del likheter mellan dem och det finns också många skillnaden. Den ryska folkdräkten kan inte heller uppfattas som något enhetlig och förbestämd. Ryssland är ett stort land och folkdräkten har massa olika variationer i sin utformning och färger beroende från vilken den a Ryssland man kommer ifrån. Dock kan man nämna några gemensamma drag som är karakteristiska för de flesta ryska folkdräkter utan att gå in på skillnaden.

 Trots att det finns många starka färger i ryska folkdräkter brukar blå, vit och röd dominera. Alltså samma färgkombination som ni hittar på Ryssland flagga. Ytterplagg är väldigt typiska för folkdräkten. Ryssar hade flera klädesplagg som kunde tas in på varandra. De fungerade som överkast som man kunde ta på eller ta av vid behov. Ull, hampa och lin användes främst av bönderna. Rika personer smickrade med guld, silver och pärlor. Förutom utsmyckningen var det ingen skam att bära folkdräkten i medeltida Ryssland. Bönder, adelsmän och präster skämdes aldrig för sina kläder. 

 I slutet av 1600-talet började västeuropeiska klänningar komma till Ryssland. De uppfattades som främmande och 1675 förbjöds utländsk klädsel för att bevara ryska traditioner. Endast 25 år senare gjorde Ryssland en kraftig sväng åt andra hålet. Peter den Store förbjöd folkdräkten för alla förutom bönder. Ryssar tvingades följa europeiskt mode och alla som inte gjorde det fick böta stora pengar. 

 Därefter hade folkdräkten tappat sin popularitet och betydelse. Numera finns det en stark association med bönder och lantmän. Den kopplingen är inte alltid bra då bönder brukar uppfattas som tillbakadragna och lite dumma. Folkdräkten lever nu tillsammans med rysk folkmusik som i sig har blivit en ganska populär genre i dagens Ryssland.

Pengar som används i Ryssland heter rubel. Rysk valuta har alltid haft det namnen och är antagligen ett av de äldsta valutanamnen i Europa som fortfarande används. Peter den Store gjorde en modifiering 1710 och införde kopejka (ryska ören) som resulterade i 1 rubel = 100 kopejka.

Naturligtvis har utseendet ändrats många gånger för ryska rubel. Före revolutionen, efter revolutionen och sedan Sovjets fall har utseendet och värdet korrigerats ett flertal gånger. Idag använder man rubel av sjunde serien som infördes 1 januari 1998 och har valutakod RUB.

Rubel finns i sedlar 10, 50, 100, 500, 1000 och 5000 rubel och mynt för mindre valörer. Ryska pengar befinner sig i top 10 mest använda valutor i världen. Efter missnöjet med dollar och problemen med euro har rubel intagit starkare ställning i Östeuropa. Dock är rubelns värde delvis beroende av priser på gas och olja som Ryssland exporterar. Stora prisändringar på dessa råvaror kan ha en stor effekt på Rysslands ekonomi och rubelns värde. I relation till svenska kronan ligger rubel ganska stabilt och för 100 SEK kan man få ca. 400 RUB.